Sommarsolståndet är högtiden i mitten på sommaren, den tiden då växtlivet når sitt klimax. Den natten då solen inte går nedanför horisonten, samma natt som de flickor vars huvuden vilar på 7 sorters blommor kommer att drömma om mannen hon skall komma att njuta och uppleva livet med! Den tid på året då det är hög tid att fira fertiliteten, livet, ljuset och kärleken.
Är det dags att återuppliva våra förfäders förmågor att leva med och förstå tidens gång? Eller ska vi fortsätta stirra stint ner i snappsglasen med hoppet om att inte komma ihåg vad som hände igår.
Millennia innan dagens Midsommarfirande, när nordmännens liv, cykler och år fortfarande var sammanflätade med naturen och dess krafter, firades Sommarsolståndet. De källor som finns är historier, sagor och myter bland annat från Eddorna ( här finns berättelser om Gudarna, människornas dagliga leverne och strider, om deras ärketyper, traditioner och legender ) och från dem lär vi oss att säsongerna med deras toppar och dalar, låg som ingraverade i medvetenheten på dåtidens människa och att de alltid firats med stor vördnad. Detta för att väder var ( och fortfarande är ) avgörande faktor på hur stor skörden blir till hösten och generositeten på vinterransonen, deras heliga och beroende relation med resterande delar av Yggdrasil var centrum. Det skänktes gåvor till Gudarna under dessa högtider för att försäkra sig om en god skörd, gåvor gavs och eder svors för att hålla sig på Gudarnas goda sida.
Dessa Nordbor var soldyrkare, solen och ljuset var något efterlängtat, mer saknat och viktigare än vad vi kan någonsin förstå idag, de var beroende av en sommar med utdelning av naturens goda överflöd för att ta dem igenom vintrarna. Att inte fira och njuta av årets ljusaste och längsta dag vore skamligt då ingen kunde hålla sig säker om nästa sommars återkomst utan Gudarnas välsignelse, eller sin egna överlevnad för den delen.
Med denna typ av förtänksamhet och försiktighet, då den egna familjen och hela stammes levnadsvillkor och överlevnad stod på spel när det kom till goda skördar och ordentligt omhändertagandet av boskap, året runt av alla medverkande kan det tänkas att rationellt tänkande och varsamma val var nödvändiga koncept att begripa. För att hålla sin ära, sitt mod och berättigande till de goda frukter som hårt arbete ger, var man tvungen att ge sitt yttersta för att tillsammans se till att det fanns ved till vintern, varma kläder till de nyfödda och gamla, mat genom det iskalla månaderna etc. På grund av denna antagligen ganska slitsamma ( men väl tillfredsställande ) livsstil kan vi anta att alla i stammen hade de bästa intentionerna, Gudarna och naturens krafter vid dess sida, en positiv utsikt på framtiden.
Med kristnandet kom också idén att man född med synden, och att det enda vi kan göra genom livet är att be Gud om förlåtelse för våra synder och be honom skydda oss från ondska.
Traditionen om att plocka 7 stycken blommor att lägga under huvudkudden på Midsommarnatten är gammal, men det finns ingen känd källa på när denna ritual kom till, men vi kan anta att mystiken och drömmarna som blommorna vid sin sida skulle framkalla om den framtida mannen bottnar i gammal Asatro. En liknande tradition hittar vi också i våra slaviska grannländer såsom Estland, Lettland och Litauen, där tradition dateras långt tillbaka i tiden, före det att Kristendomens helgona dyrkande sammanfördes med hedningarnas Sommarsolstånds firande och bli dagens Midsommar.
Idag firas Midsommar ofta i Svenska Folkdräkter, men inlagd sill på borden ( urgammal svensk mattradition ), med dans runt midsommar stången och med nubbe i glasen ( mjöden som dracks förr i tiden hade lägre alkoholhalt, kanske någonting att åter anamma? )
Att vara ute i naturen, dansa runt majstången med familj och närstående, göra upp brasa och att blóta för ljuset, jorden och dess varelser såsom vättar och små skogsfolk är någonting som gynnar det allmänna välmående och den kollektiva folksjälen i mina tankar.
/
Summer solstice is the remark of and celebration to the longest day of the year, the time when the greenness reaches its climax. The night when the sun does not go set, the same night as the girls whose heads rest on 7 kinds of flowers will dream about the man she will come to enjoy and experience life with! The time of year when it’s the absolute time to celebrate fertility, life, light and love.
Is it time to revive the abilities of our ancestors to live with and understand the passage of time? Or shall we keep staring down into the shotglasses, hoping to not even remember what happened last night.
Millennia before today’s typical Midsummer celebration, when the Norsemen’s lives, cycles and years were still intertwined with nature in its delightful essence and brutality, the Summer Solstice was celebrated. The sources for the knowledge available are stories, tales and myths from the Eddas ( these are stories of the Gods, the daily lives of men, battles, their archetypes, traditions and legends ) and from them we learn that the seasons and their peaks and valleys are engraved in the consciousness of the Norse being and they were always celebrated with great reverence. This because weather was, and still should be, the deciding factor on how the harvest will give in the fall and the generosity of the winter rations. Their holy and dependent relationship with the remaining beings and forces of Yggdrasil was their support. Gifts were given to the Gods during these festivities to ensure a good harvest, gifts were given and oaths were sworn to stay on the good side of Gods.
These Northerners were sun worshipers, the sun and the light were a long awaited, longed for and more important to them than we can ever begin to understand today, they were dependant on a summer with the gifts of nature’s great abundance, to take them through the cold winters. Not to celebrate and enjoy the brightest and longest day of the year would be shameful, since no one could be assured of the return of next summer without the blessing of God, or his own survival for that matter.
With this kind of forethought and cautiousness, when survival and living conditions of the whole family were at stake when it came to good harvesting and proper care of cattle, all year round by all contributors, mindful living and rational planning was a necessary concepts to grasp. In order to maintain ones honor, courage and justification for the good fruits that hard labor gives, one had to do its utmost to make sure that there was wood for winter, warm clothes for the newborn and old, food through the icy months etc. Because of this probably rather weary ( but well-satisfying ) lifestyle, we can assume that everyone in the tribe had the best intentions, plus with the Gods and natures forces on their side, a positive take of the future.
Christianity savagely brought the idea of being born with sin to the north and that all one can do from there on is to pray to God for forgiveness and ask him to protect us from evil.
The tradition of picking 7 flowers to lay under ones pillow on Midsummer Night is old, but there is no known source of when this ritual came about, but we can assume that the mystique around this practice dates back in time before Christianity, when their beliefs still involved spirits from all dimensions. A similar tradition is also found in our Slavic neighbouring countries such as Estonia, Latvia and Lithuania, where tradition dates back in time.
Today Swedish Midsommar is often celebrated in Swedish Folk clothing, pickled herring is served ( old Swedish food tradition ), dancing around the midsummer pole and with nubbe filling the glasses ( the mead that was the beverage of the past had a lower alcohol content, maybe something to recapture? )
Being out in nature, dancing around the flower covered pole with family, making a fire and blóta for the light, the earth and its creatures such as véttir and small forest people is something that benefits the public well-being and the collective soul of our peoples.
What it means to be Scandinavian 